anniesblogg

tänker på Virvlan o lekstugan som hon inte hann med o få klar. Fast hon ser den nog iallafall.
Det är förjävligt att människor dör när dom är mitt uppe i livet.
Lika jävligt som att det sitter människor som vill dö för att dom inte orkar, är gamla, inte vill leva, har smärtor, och dom bara lever vidare, Dag ut o dag in. Döda i livet.

Nu kommer här en dikt

Vad är döden egentligen?
 Inget märkvärdigt.
Jag har bara gått in i nästa rum.J ag är fortfarande jag och du är du.
Vad vi var för varandra tidigare är vi fortfarande för varandra.
Tilltala mig med mitt vanliga namn, tala till mig på samma sätt som du alltid har gjort. Förändra inte din röst, gör den inte extra högtidlig eller fylld av sorg.
Skratta åt samma saker som vi brukade skratta åt.
Låt mitt namn höra till vardagslivet, som det alltid har gjort uttala det i lätt ton utan spår av någon skugga.
Livet är likadant som det alltid har varit.
Dess betydelse har inte förändrats det fortsätter oupphörligen.
Varför skulle jag vara borta bara för att du inte kan se mig?
Jag väntar på dig, under en tid, någonstans mycket nära dig.
Alldeles runt hörnet.
Var lugn. Allt är i sin ordning.
 
 
 
 
 
 
Henry Scott Holland 1847-1918
Prost i ST:Pauls Cathedral  London