Vretstorp

..är en liten by som ligger ca 2 mil från kumla. När man kommer dit är det ungefär som o besöka farsans by uppe i Norrland. Dom påminner om varann. Ett litet idylliskt samhälle med en affär en blomsterbod, många villor om vartannat. Jag tror en del barnfamiljer har börjat söka sig till denna by, det är lagomt ifrån allt o klimatet känns inte lika hårt där som i en förort. Jag inbillar mej att ungar är ungar här, inte små pinuppor som seglar omkring i korta toppar o string trosor när dom inte ens har fyllt tio. Jag ser ungar utomhus där som håller på med fotboll o brännboll o kubb, Självklart finns det barn som fastnat i nåt dataspel med men det känns åtminstone som ungarna lever för annat än datorn.

 

 

Jag har lärt känna några människor där, min tant jag hade hand om bodde där. Henne saknar jag, och hennes sambo o vår trio som utmanade sjukdomen hon hade o försökte få till ett någotsånär drägligt liv. Det var hon som fick mej intresserad av blommor o trädgård.Jag minns hon sa en gång: blommorna pratar med mej förstår du, är jag lessen har dom alltid ett tröstande ord.Genom henne lärde jag känna I och A.

I är en sån där sjuhelvetsjävlanamma inget är fan omöjligt*..Hon jobbar dygnet runt o hennes gubbe är hemma o sköter all markservice, för att hon ska kunna jobba för om hon inte finge det skulle hon säkert inte ha så mycket jävlarana,mma kvar. Det är hon som person. Ibland kan jag vara avis på hennes ork. Inget sitter långt inne nån gång o en del kan nog uppfatta henne som barsk men hon är världens mjukisgumma. Desutom bakar hon så satans goda bullar, ingen kan slå dom, jag försöker baka på samma vis men det blir bara billiga I-kopior.

 

A är en sån mjuk människa, ödmjuk och  tänkande. När jag lärde känna henne så talade vi alltid om att bantning startar på måndagar o det är 6 dar dit så det är bara o äta. Jag tror aldrig jag sett henne arg utan hon är stillsamt klok o förnuftig när nåt knäppt händer. Hon o hennes gubbe har en sån där kärlek gentemot varann som man kan se på film.

 

Det är kul när dom hör av sig, speciellt eftersom jag inte är i den lilla byn längre.Jag har alltid trevligt på deras små tillställningar även fast det kan bli för mycket av likören ibland så man dagen efter undrar hur man kan bli så sjuk.

 

 

Dessa damer jobbar i vården på en avdelning som man säkerligen kan klassa som åldringsvårdens Bevery hills, mycket tack vara dom.


Kommentarer:
Postat av: Marie;)

Mm du...TUR att du nämnde att man kan bli sjuk i Vretstorp oxå...;-) Likören asså....hahaha..

2005-07-19 @ 23:03:16

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits